Prediktionen av aktieprisutvecklingen har alltid legat i intresse för den finansiella marknadens aktörer. Flera studier har frambringat värdefulla prediktorer för aktieprisutvecklingen. Som en relativt ny prediktor av aktieprisutvecklingen har varians riskpremium rönt uppmärksamhet i forskningsvärlden. Varians riskpremium har i studier visat sig vara träffsäkrare i prognostiseringen av aktieprisutvecklingen än de traditionella prediktorerna som P/E (price over earnings ratio), CAY (consumption wealth ratio) och dividend yield. Varians riskpremium kan även betraktas som ett mått på marknadsimplicerad riskaversion med negativ korrelation till BNP-tillväxttakten.

I denna uppsats exploateras möjligheten att med hjälp av statistiska modeller skapa relativt tillförlitliga prognoser över framtida varians-, kovarians- och avkastningstermer för en portfölj av riskfyllda tillgångar. Prognoserna används som inputvariabler i Markowitz?s portföljoptimeringsalgoritm som i sin tur bygger upp en aktieportfölj vars riskjusterade avkastning är långsiktigt bättre än sitt jämförelseindex, SBXCAP. Resultaten visar att tradingstrategin lyckas uppnå en 26 procent högre Sharpekvot än portföljernas relevanta jämförelseindex. Denna relativt stora, men inte statistiskt signifikanta, förbättring är möjlig genom att göra månadsvisa rebalanseringar och minimera den förväntade volatiliteten snarare än att försöka maximera den förväntade Sharpekvoten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse varians och skevhet i fördelningenav relativprisförändringar har vid förklaring av Irlands och Tysklands inflationsutveckling.Genom estimering av Phillips-kurvor, med och utan varians- och skevhetsmåtten inkluderade,finner jag att det i enlighet med teorin och i likhet med tidigare studier existerar ett positivtsamband mellan skevhetsmåttet och inflation. En positivt skev fördelning avrelativprisförändringar bidrar således till en hög inflationsnivå. Resultatet av mina skattningarvisar att modellens förklaringsgrad förbättras avsevärt för Tyskland när varians- ochskevhetsmåtten inkluderas. Även för Irland förbättras modellens förklaringsgrad, menförbättringen är betydligt mindre.

Denna uppsats behandlar frågan om normalitets-, heteroskedasticitets- och kombinationstests användbarhet i att testa nollhypotesen om samtidig normalitet och likhet i varians. Kombinationstesten utgörs här av summan av ett ?2-fördelat normalitetstest och ett ?2-fördelat heteroskedasticitetstest.Undersökningen handlar dels om testens styrkenivåer under olika former av avvikelser från nollhypotesen, varvid intresset särskilt är inriktat på hur kombinationstesten klarar sig. Men även frågan om normalitets- och heteroskedasticitetstestens förmåga att hålla sina signifikansnivåer under nollhypoteserna om normalitet respektive lika varians när störningstermerna har olika varians respektive ej är normalfördelade tas upp. Undersökningen genomförs med hjälp av omfattande Monte Carlo-simuleringar.Resultaten pekar på att kombinationstesten klarar sig väl i förhållande till normalitets- respektive heteroskedasticitetstesten när det gäller styrkenivåer, förutom då störningstermerna är symmetriska, platykurtiska och med lika varians.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida hedge- och aktiefonders avkastning påverkas av samma riskfaktorer. Vidare syftar studien även till att undersöka om hedgefonders och aktiefonders riskexponering är konstant över tiden eller ej. Slutligen analyseras även hedgefonders förmåga att förutspå upp och nedgångar på marknaden och därmed generera överavkastning. Det angreppssätt som har använts i undersökningen är av det kvantitativa slaget, där regressionsanalyser har genomförts för att undersöka svenska hedge- och aktiefonders riskexponering samt svenska hedgefonders market-timing förmåga. Studien bygger på avkastningsinformation, under tidsperioden 2001-2004, för 20 hedgefonder och 20 aktiefonder.

Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att även andra personlighetsdrag borde ingå i detta begrepp för att ytterligare förstärka dess prediktionsförmåga. Det har dock ännu inte klarlagts exakt vilka personlighetsdrag detta skulle gälla. Tidigare forskning har föreslagit extraversion som en förstärkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE är en prediktor för prestation, samt att extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och därmed stärker modellen.

Inom kontexten medelstora svenska icke-finansiella företag är syftet med denna uppsats att undersöka hur sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad och företagens sannolikheter för konkurs ser ut genom att tillämpa Byströms Distance to Default (DD). Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställningar: (1) Hur ser företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för konkurs ut kvantifierade med Byströms DD? (2) Kan företagen öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs kvantifierat med Byströms DD? En empirisk metod utvecklas för att beräkna företagens skuldsättningsgrad, företagens sannolikhet för konkurs och för att öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs. Indelning av företagen sker på sektornivå. Om uppsatsens frågeställningar kan följande slutsatser dras: (1) företagens skuldsättningsgrad är olika beroende på sektortillhörighet och förändringar i marknadsvärdet av företagens tillgångar och förändringar i volatiliteten av marknadsvärdet av företagens tillgångar har en tydlig påverkan på företagens sannolikhet för konkurs (2) två av sektorerna (i.e.

Rotundus AB är ett världsledande företag inom området för sfäriska robotar som håller på att utveckla den markbundna farkosten GroundBot(tm). För att detektera robotens translations- och rotationsrörelser används accelerometrar och hastighetsgyron. Dessutom används sensorerna för tröghetsnavigering när GPS-täckning saknas.Målet med projektet innebär att ta fram en metod för att utvärdera precisionen hos sensorer för robotens tröghetsnavigeringsenhet. Metoden koncentrerar sig på fyra av sensorernas felkällor: Skalfaktor, bias, slumpvandring och biasinstabilitet.För att beräkna skalfaktorn och biasen används linjära minsta kvadratmetoden där utsignalen från sensorn anpassas mot ett teoretiskt värde. Slumpvandringen och biasinstabiliteten utvärderas med Allans varians..

När en recessiv sjukdom studeras i en släkt används jämförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjälp av datorsimuleringar som utgår från modellering av arvsförloppet kan information erhållas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartläggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som på ett verklighetsnära sättmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att få referensdata.Java-programmet har använts för att undersöka den genetiska likheten mellan besläktadeindivider. Informationen som erhållits har använts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. Utifrån dessa uppskattningar fastslås att fördelningarnahar relativt låg varians på grund av genomets extensiva totala genetiska längd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvärde.Dessutom fastställs att mäns och kvinnors olika genetiska längder bidrar med skillnaderi varians..

När en recessiv sjukdom studeras i en släkt används jämförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjälp av datorsimuleringar som utgår från modellering av arvsförloppet kan information erhållas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartläggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som på ett verklighetsnära sättmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att få referensdata.Java-programmet har använts för att undersöka den genetiska likheten mellan besläktadeindivider. Informationen som erhållits har använts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. Utifrån dessa uppskattningar fastslås att fördelningarnahar relativt låg varians på grund av genomets extensiva totala genetiska längd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvärde.Dessutom fastställs att mäns och kvinnors olika genetiska längder bidrar med skillnaderi varians..

Med hjälp av en stor mängd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen väl beskriver vinden, bådeårs- och månadsvis. Vidare används variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för närliggandepunkter ärWhittle. Dessutom skattas medelvärdesfunktioner för vindens tidsserier.

Med hjälp av en stor mängd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen väl beskriver vinden, bådeårs- och månadsvis. Vidare används variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för närliggandepunkter ärWhittle. Dessutom skattas medelvärdesfunktioner för vindens tidsserier.

Med hjälp av en stor mängd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen väl beskriver vinden, bådeårs- och månadsvis. Vidare används variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för närliggandepunkter ärWhittle. Dessutom skattas medelvärdesfunktioner för vindens tidsserier.

Med hjälp av en stor mängd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen väl beskriver vinden, bådeårs- och månadsvis. Vidare används variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för närliggandepunkter ärWhittle. Dessutom skattas medelvärdesfunktioner för vindens tidsserier.

När en recessiv sjukdom studeras i en släkt används jämförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjälp av datorsimuleringar som utgår från modellering av arvsförloppet kan information erhållas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartläggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som på ett verklighetsnära sättmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att få referensdata.Java-programmet har använts för att undersöka den genetiska likheten mellan besläktadeindivider. Informationen som erhållits har använts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. Utifrån dessa uppskattningar fastslås att fördelningarnahar relativt låg varians på grund av genomets extensiva totala genetiska längd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvärde.Dessutom fastställs att mäns och kvinnors olika genetiska längder bidrar med skillnaderi varians..